En skillnad i internets utveckling kan ses mellan de visuella och de auditiva elementen, där det auditiva ligger långt efter vad gäller övergripande standarder och användningens utbredning. Vad beror det på? Har skillnader mellan hur vi ser och hör information en betydelse? Denna uppsats undersöker inställningen till ljud över internet med hjälp av en enkät som vanliga internetsurfare med varierande vana av informationssökning över internet har svarat på. Resultaten visar en, inte helt oväntad och inte heller osminkad, skepsis mot ljud över internet..

Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

I denna uppsats har arbetsmetoder vid ljuddesign utan verkliga auditiva referenser undersökts i syfte att ge upphov till och skapa underlag för diskussion. Frågor som hur man översätter beskrivna egenskaper till designen av ett ljud har berörts. Ett test har genomförts där en grupp ljudstuderande har fått i uppgift att med fria medel skapa ett läte åt en visuellt återgiven fiktiv varelse och i samband med detta redovisa arbetet genom att besvara frågor i ett formulär. Sex testdeltagare har lämnat in den skriftliga delen av uppgiften, fem av dem har också lämnat in ljudande resultat. Materialet har analyserats i syfte att finna mönster i processens olika skeden..

Auditiva tolkningssvårigheter är ett vanligt funktionshinder med stora negativa konsekvenser förbarnets språkutveckling. En omfattande forskning har visat på långtgående följder av barnsauditiva svårigheter, men kunskapen når inte alltid ut till pedagogerna i skolan. Perceptionsnedsättningenär ofta medfödd, men symptomen hos små barn kan vara otydliga och misstolkasdärför lätt. Alltför många upptäcks inte i tid och somliga inte alls och om lärarna inte har kunskapom funktionshindret, så finns det stor risk för att barnen inte får rätt hjälp.Syftet med detta arbete är att undersöka, hur följderna av en auditiv perceptionsstörning påverkarden dagliga skolsituationen och även att ta reda på, om tecken på auditiva svårigheter märks redanunder förskoletiden, då man har möjlighet att gå in med åtgärder för att förebygga kommandeskolsvårigheter. Ett övergripande syfte är förstås också, att synliggöra funktionshindret för attdärmed försöka öka förståelsen för drabbade barns situation.

Andelen  äldre  i Sverige  ökar. Hos normalhörande  äldre människor  sker  det  en  förändring  i taluppfattningen som är en del av det naturliga åldrandet. Syftet med denna studie är att belysa det  biologiska  åldrandets  påverkan  på  den  åldrande  individens  taluppfattningsförmåga.  En systematisk  litteraturstudie  har  använts  som  metod.  Resultatet  från  övervägande  delen  av använda  artiklar  i  denna  studie  visar  att  normalhörande  äldre  har  sämre  taluppfattning  än normalhörande  yngre.  Den  försämrade  taluppfattningen  är  enligt  artiklarna  ett  resultat  av förändringar i det centrala hörselsystemet. Artiklarna pekar på att dessa förändringar beror på förändrad  lateralisering,  förlångsammad  kodning  av  talsignalen, minskad  nervaktivitet  eller förtvinade nerver i hörselkortex..

 Detta examensarbete syftar till att med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöka verbövningars frekvens vad gäller att aktivera de visuella, auditiva, kinestetiska och taktila lärstilar i spanska övningsböcker i årskurserna sju och nio. Studien grundas i Dunns Learning Style Model. Verbövningarna undersöks även utifrån frekvensen om de är multisensoriska eller bara aktiverar ett sinne samt övningens styrningsgrad utifrån kategorier: styrd, relativt styrd eller till viss del fri. Resultatet visar att verbövningarna i övningsböckerna har en överrepresentation av kombinationen visuella och styrda verbövningar och där det mest frekventa är aktivering av ett sinne. De kinestetiska, taktila och auditiva övningarna är klart underrepresenterade samt styrnings graderna relativt styrd och till viss del fri. .

I uppsatsen undersöks instabila processer i visuell kultur på två plan: i tid och rum och i material och metoder.Den tar upp vad instabila processer i visuell kultur är uttryck för och vad processerna får för konsekvenser förkonstbegreppet.Inledningsvis kartläggs hur Nicolas Bourriaud, Lev Manovich, Mieke Bal, Manuel Castells och MiwonKwon beskriver kulturella instabila processer. I syfte att undersöka om teorierna går att tillämpa på visuellauttryck utförs därefter en empirisk analys av musikvideor av Coldplay, Radiohead och Röyksopp. Också enjämförande analys görs för att se om instabila processer går att finna även inom scenkonsten. Det somundersöks i detta fall är en teaterföreställning av 123 Schtunk.De instabila processer som beskrivs i texterna återfinns i hög grad i de analyserade verken. Processernavisar sig vara en spegling av en nomadisk och mobil diskurs som orsakas av nätverkssamhällets strävan efteratt överskrida tid, rum och fasta begrepp.

Studien grundar sig i ett intresse för hur barn interagerar med datorspel. Datorer och datorspel blir mer och mer vanliga i barnens omvärld. Syftet med studien är att belysa och beskriva hur barn i fem års åldern gör när de spelar ett datorspel och hur de interagerar med det. Vi belyser bland annat hur barnen tolkar ikoner, hur de förstår den auditiva informationen i kombination med bilderna, och vilka strategier de använder för att ta sig vidare i spelet. Vi studerar också vad de minns när de spelar spelet för andra gången.

Sammanfattning Sandra Andersson och Susanne Mårtensson (2015). Delaktighet i den auditiva miljön. Elevers och pedagogers upplevelser av ett ljudutjämningssystem. (Participation in the auditory environment. Students and teachers experiences of a sound system.).

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledare beskriver de processer som uppstår in en multikulturell ledningsgrupp. Studien är designad som en fallstudie omfattande en multikulturell ledningsgrupp, med tio personer från sju olika nationaliteter. Teorier om ledarskap, multikulturalitet och gruppdynamik används för att visa på de komplexa grupp-processer som antogs kunna framträda. Forskningsfrågan som besvaras är: ?Vilka inomgruppsliga processer framträder i en multikulturell ledningsgrupp när gruppen samtalar om ledarskapet, multikulturaliteten och gruppdynamiken i den egna gruppen?? Huvudsaklig metod har varit fokusgruppmetoden.

En undersökning rörande narrativ förmedlade genom användandet av icke-diegetiska ljud som inte är talad skrift, språk eller musik. .

Den här rapporten beskriver malmbildande processer och Bergslagens malmgeologi. En beskrivning av malmmikroskopet ges tillsammans med identifikationskriterier för de mineral som påträffats i en mikroskopisk studie som gjorts på fyra stuffer från Dammen nära Dannemora, inkluderande vanliga och påträffade malmtexturer. Två av proverna analyserades med mikrosond..

Detliggerstorpresspådagensföretagdåglobaliseringenökatvilketresulteratihögrekonkurrens.Dethardärförblivitviktigtförföretagenattintebaragörarättsakerutanattgörasakerrättförattkunnakonkurrera.Syftetmedstudienärattundersökahurenorganisationkanarbetamedeffektiviseringavadministrativaprocesser.Empirisktämnassyftetbesvarasgenomenfallstudieavettföretagitransportbranschen.Litteraturstudiensomrapportenbyggspåbehandlarprocessutvecklingocheffektiviseringinomadministrativaprocesser.Enprocessärenkedjaavsammanlänkandeaktivitetersomärfunktionsöverskridande(Ljungberg&Larsson2001).LitteraturenochmetodernasombehandlasgrundarsigpåteorierinomLeansomsyftartillatteffektiviseraprocessermedkundvärdetifokus(Kumar,Choe&Venkataramani2012).VidarebeskrivsVärdeflödeskartläggningellerValuestreamMapping(VSM)somärenformavprocessanalysochettverktyginomLean(Haefner,Kraemer,Stauss&Lanza2014).VSMsyftartillattbrytanedaktiviteternaivärdeskapandeochickevärdeskapandeaktiviteterförattsedanelimineradeickevärdeskapandeaktiviteternaochpåsåvisökatkundvärdet(Rohac&Januska2014).Studienbaseraspåenkvalitativfallstudiemedabduktivansats.Företagetsomfallstudiengenomförtspåärettmedelstortspeditionsbolagsomharvuxitunderdetsenastedecennietochfördubblatbådepersonalstyrkaochomsättning.Isambandmedtillväxtenharföretagetsadministrativaprocessertappatstrukturochdeanställdaharskapategnaarbetsrutiner.Detempiriskamaterialetärhämtatutifrånuppstartsmöte,observationersamtintervjuerhosfallföretaget.Urmaterialethardetgåttattutläsavilkaaktivitetersomskeridenadministrativatransportprocessenvilketsammanställsienprocesskarta..

Lean är ett arbetssätt som bygger på att identifiera och eliminera slöseri som inte skapar värde för kunden. Traditionellt har Lean använts i produktionsprocesser, men har på senare tid även spridits till andra typer av verksamheter och processer. En typ av process som det inte forskats så mycket om är administrativa processer. Administrativa processer består huvudsakligen av informationsflöden och är svårare att mäta än material i produktionsprocesser.Denna studies syfte är att undersöka möjligheterna med att använda Lean i administrativa processer genom att utgå från olika typer av slöseri och stödjande aspekter.Studien har använt sig av intervjuer och litteraturstudier som informationsinsamlingsmetoder. Anställda på fallföretaget OP Assistans kontor har intervjuats angående deras administrativa processer.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur väl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förståelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som råder är kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid två olika tillfällen, med elever i år 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer användes som mätmetod och resultaten jämfördes därefter.